Hehehej

Jag ville verkligen den här gången. Det går aldrig. När jag vill. Då kukar det alltid ihop sig. Kanske finns svaret rakt framför ögonen redan från början, att det inte går men man vill inte se det utifrån andras ögon. Så som man själv hade sett det om det varit någon annan som varit jag. Då är allt mycket lättare. Ge råd, men inte se råden när man är där själv. Inte heller vilja lyssna på andra, kanske vet att dom har rätt, men man vill inte. Man vill så gärna tro det bästa, fast det går åt helvete i slutändan ändå. Att jag inte bara lär mig och skiter i det. Redan från början. Drar mig undan, drar åt helvete. Hade sluppit så mycket skit efteråt då.

Det handlar för mycket om problem. Ingen lägger energi på något, då blir det ju inte bra, det fattar väl vem som helst. Man kan inte vara ensam om det i ett dubbelspel. Lägger man ner, då dör det ut. Det är lika bra. Dör det ut, då är det menat att bli så. Fattar ingen det, då blir det bara som det blir.

Invecklat som fan. Egentligen inte. Det är helt enkelt inte mitt fel. Jag lägger ingen enrgi på något som inte kör same shit back. Man kan inte bara bli servad på silverfat, man måste kämpa, ta tag i det som behövs ta tag i, lösa problemen som det heter. Eller bara berätta? HEJ DET GÅR INTE. Istället för att bara försvinna och samtidigt ändå låtsas? Hur fan får man ihop det? Sluta. Det gör folk bara ledsna om andra folket inte insett det än? Ska man behöva skrika det rakt upp i ansiktet på dom som gör så? Nja, då försvinner jag hellre helt.

Det var allt från mig. Go fuck yourself huh. Users can go and fuck a duck or something.

Punkt slut.