B

Jag har gjort en väldigt svår grej. Sa emot mig själv, för att jag var tvungen. Göra det på bästa möjliga sätt, eller, alltihop kändes oerhört omöjligt så jag, ja, bara la ner det, men det verkade inte som om det spelade någon roll ändå? Det kändes hårt, det där, men äre inte samma för alla så får jag leva med det. Jag ville, som fan. Mer än allt annat, men ett avslut på något som mest bara fick mig att må dåligt för att det var så ovetigt, jag hade ingen aning, så det var kanske lika bra? Fick inte fram det direkt, men.. det gör kanske inget. Har märkt att jag vill fortfarande som fan, mer än något annat just nu, men nej. Man kan inte sega och vela, ska det va så ska det va, annars får det lixom, inte va? Logiskt? Ja. Det tycker jag. Utan respons? Funkar inte. Jag mår väl bättre snart, men fan, jag ångrar att det blev som det blev. Skulle gärna göra om, men kanske inte, det har gjort ont det där. Ser en film, tror att allt ska lösa sig, det gör ju det i filmer? Visst, men för mig? Nja. Inte allt för ofta va. Ja fyfan vad jag vill. Säg inget till någon bara. Det får bli hemligt, eh.

Don't wanna leave it all behind
But I get my hopes up
and I watch them fall everytime
Another color turns to grey
and it's just too hard to watch it all
slowly fade away

Idag, städat och fixat disk. Har velat.. ja. Där ska jag sluta, innan det blir dåligt. Hejdå.

Punkt slut.