Misär

Allt är bara misär. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Livslust=0. Jag hoppas verkligen att världen går under i år. Det vore en lättnad. Jag orkar ingenting. Närfan ska det sluta göra ont? Det undrar jag. Det här är det värsta som hänt i mitt liv. Den perfekta personen som man älskar mer än allt annat försvinner ur ens liv. Jag kan inte fatta det. Jag skulle göra vadfan som helst. Men jag duger inte. Såklart. Och det borde jag fattat själv. Jag är inte bra. End of story.