Ska detta bli lika deprimerande som alla andra jävla piss-inlägg? Ska försöka skippa det för ovanlighetens skull. Såhär då, kan berätta om min dag istället, den är inte lika tragisk som resten av mitt liv, OJ vad jag är emo. /cutcutcut.
Gick upp vid nio, gjorde frukost och drog iväg till jobbet. Nytt ställe, nybyggda dagiset vid ån. Skulle hjälpa till i köket, städa och få i ordning så hon kan börja laga maten där själv nästa vecka. Helt okej. Slutade halv fyra. Gick hem i den tråkiga jävla vinden. Slängde mig i sängen en stund, sen kom Nisse hit.
Kollade lite grejer o skrattade som attans. Ringde Emmsi och fråga om hon skulle med o käka och det ville hon så vi drog ner till Valentino, *surprise*. Beställde kycklingtallrik med beasås, så jävla gott äre. Emma stack hem till sig och jag och Nisse till mig och kollade "Lotta på bråkmakargatan". Awesome film is awesome och såklart kunde vi varenda replik!
Sen drog hon hem och jag blev ensam igen. Då kom ångesten tillbaka. Ska jag inte bara kunna vara och finnas utan att må dåligt? Inte kunna vara utan saker att göra utan att känna den jobbiga värken i magen, allt som snurrar runt i mitt huvud. Så fruktansvärt trött på det. Till och från ett helt år, jag pallar inte. Snart lägger jag mig i snön och sover. Godnatt.
Punkt slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar